Året som gått 2020

Överallt får man höra och läsa om detta år som tycks vara det värsta året någonsin. Även om man inte ens följer nyheterna så lyckas man inte undgå att höra hur hemskt det här året har varit. Till och med lucia som ska sprida ljuset tyckte att 2020 var eländigt och hoppades på ett bättre 2021.

Och det är det säkert många som gör. Väldigt tråkigt för de som drabbats ekonomiskt på grund av corona, allra värst är det kanske för de som lever på turism och underhållning.

Men även många andra. Den ljusa sidan är att många företag har fått uppsving istället på grund av det rådande läget. Och ingen har väl missat hur bra epidemin är för klimatet och naturen. Och hur bra det är för oss människor att ta det lite lugnare. Viruset visar oss att det finns nya lösningar och att vi ofta tar våra liv för givet.

Det finns ju faktiskt många fördelar bara man vill se dem. Livet blir verkligen inte lättare av att fundera och prata om det negativa. Många njuter av lugnet som corona förde med sig men det känns som att man måste hata detta år bara för att majoriteten gör det.

Vad är det då vi så desperat vill tillbaka till? Vad är det som var bättre med livet före corona?

Kan vi se vad pandemin vill berätta för oss och lära oss istället för att bara hata den?

Vad är det som gör att det är så hemskt egentligen?

Fråga de som krigat för detta land vad som är hemskt. Fråga en hemlös vad som är hemskt. Fråga någon som sitter i en isoleringscell vad som är hemskt. Det må vara synd om många under epidemin, men det kommer alltid att finnas folk att tycka synd om och det finns alltid någon som faktiskt har det värre.

Idag upplever många att det är jobbigt att behöva vara hemma och inte kunna lämna landet. Vi kan ju ändå röra oss fritt inom landet. Så såg människors dagliga liv ut för en par generationer sedan. Då var de flesta hemma och man hade inte ens friheten att sätta sig i en bil och köra iväg. Och så har folk haft det sedan tidernas begynnelse. Så är det inte vi som lever här och nu som är konstiga som inte klarar av att vara hemma? Nu menar jag inte att vi ska gå tillbaka till gången tid, för evolutionen går inte bakåt. Men att gå tillbaka till hur det var före covid19 är också att gå bakåt. Vi behöver hitta en balans mellan det som varit och det som komma skall.

Vi behöver kanske hitta ett helt nytt sätt att leva. För visst är det kul att resa och se sig om i världen. Men vi har hunnit bli så beroende av olika former av upplevelser, att jaga lyckan runt hela jordklotet så vi upplever ett liv som förr ansågs normalt som hemskt.

Det finns säkert lika många historier om hur jobbigt covid19 är som det finns människor på jorden, och medierna är ju väldigt bra på att hjälpa till så att allt ska verka ännu mera eländigt. Att fokusera på det jobbiga leder endast till att det blir ännu mera jobbigt. Plus att det jobbiga finns där för att förändra oss. Det behövs friktion om något ska förändras. Det händer inte så mycket när livet är som en dans på rosor.

Precis som en tyngdlyftare behöver lägga på tyngre och tyngre vikter för att orka lyfta mer och få större muskler så behöver vi gå igenom utmanande och jobbiga situationer för att växa inombords. Så att vi kan bli mera medmänskliga, ödmjuka och hitta djupet inom oss.

Vi har gått in i vattumannens tidsålder och det innebär stora förändringar för mänskligheten på alla plan. Mänskligheten kommer att ha det ganska tufft och krävande en tid eftersom vi anpassar oss till en helt ny tidsålder.

Det svåra för många är att inte veta. Det finns ingen som kan säga vilket datum corona är över, och ovissheten tar kål på folk. Tänk dig att pandemin håller på till tidens ände. Hur gör du då för att leva ett tillfredsställande liv? Om vi slutar gå runt och hoppas på att det ska bli bättre så kan livet bli bra redan här och nu. Vi går miste om livet om vi bara väntar på att det ska bli bättre på något sätt. Livet är alltid bra precis som det är, sett utifrån själens perspektiv. Endast egot dömer ut livet som något som är fel och dåligt.

Men det mest upprörande är säkert att så många människor dör. Det gör folk i vilket fall som helst. I andra sjukdomar och i trafiken är två exempel. Nästan hela min familj dog ut utan någon form av epidemi. Det behövs inte corona för att folk ska dö, det hör livet till och dör gör folk hela tiden på ett eller annat vis. Och med jämna mellanrum kommer det något som tar död på en större mängd människor, det tycks höra till naturens lag.

Jag har verkligen haft mycket tyngre år än detta.

Faktum är att år 2020 är det bästa året hittills i mitt liv, och det tänker jag inte be om ursäkt för. Jag blev mamma till en fantastiskt fin liten pojke i början på detta år. Det gör att år 2020 alltid kommer att finnas i mitt minne med värme och kärlek. Att corona pandemin kom strax efter gjorde inte så stor skillnad i mitt liv, eftersom vi ändå bara var hemma. Jag fick möjlighet att beställa mat hem till dörren och jag kunde gå en utbildning online som jag annars inte kunnat delta i eftersom den i vanliga fall ordnas utomlands och självklart kunde jag inte resa då jag just fått barn. Lugnt och skönt har det varit och det enda jag egentligen hade önskat annorlunda är att vi hade kunnat gå på babysim.

Varje dag detta år har sett mer eller mindre likadan ut. Det enda annorlunda vi gjort är en liten semesterresa till Ähtäri djurpark. Men det är helt okej. Jag har verkligen inget emot livet som det är nu. Jag har fått följa min sons utveckling från att ha varit en hjälplös liten individ till att nu börja ta sig fram själv och ha attityd och egen vilja. Man måste inte göra och uppleva en massa saker för att livet ska vara komplett. Tvärtom, livet är komplett när man upplever lyckan i det lilla och vardagliga.

När jag var liten reste vi inte längre än till Lapua och spenderade varje sportlov och en vecka av sommarlovet där. Och det var alldeles underbart! Och tänk på alla Astrid Lindgrens sagor. De gjorde oftast inget speciellt utan mest vardagliga saker och hur uppskattade är inte hennes böcker och filmer än idag. Och vilken tur att jag håller på med yoga & meditation, det kan jag göra var som helst och när som helst med eller utan pandemi. Yogan hjälper mig i svåra stunder, den ger mig styrka när vi lever i ovisshet. Den ger mig acceptans, glädje och balans. Men främst ger den mig upptäckten om mig själv och vem jag är innerst inne.

Detta år är som det är och allt annat är olika åsikter. Detta var min åsikt om året som gick.

Tusen tack 2020 för ett fantastiskt, annorlunda och mysigt år!! Blir spännande att se vad nästa år bjuder på. Ett kärleksfullt och fenomenalt nytt år önskar jag dig! Sat Nam.

Och självklart bjuder jag på en meditation. Det blir en för att uppleva din eviga och gudomliga identitet så att du kan se förbi egots begränsade synsätt.